Hösten är snart här och vi konsumenter uppmanas att köpa nya kläder, gärna ”det senaste”. Men vad finns det för mer hållbara alternativ om man både vill njuta av kortlivade trender och säkra kort? Har du precis som många andra i panikköpt en topp inför kvällens middag/fest/dejt som används en gång för att sedan hänga orörd i månader, kanske år?
Enligt Myrorna har nio av tio svenskar kläder i garderoben som vi aldrig använder. Ändå köper vi i snitt ett nytt plagg i veckan. De senaste 15 åren har världens klädproduktion ungefär fördubblats. Konsekvensen är ett enormt resursslöseri: fler kollektioner med plagg till lägre priser och med drastiskt minskad användning. Dessutom är produktionen en massiv miljöbov.
Cirkulärt mode är en tänkbar väg framåt: ett modesystem där allt har ett värde. Grovt förenklat innebär det att plaggen återvinns eller komposteras när de är uttjänta. Antingen i en biologisk del (som ekologisk bomull) eller i en teknisk del (som polyester).
Vilka är då fördelarna med ett cirkulärt system?
Kanske är det framför allt att man kan njuta av mode med gott samvete. Än så länge finns det inga nationella mål för en cirkulär ekonomi i Sverige. I väntan på styrmedel tar de progressiva modemärkena saken i egna händer.
Hyr eller prenumerera på kläder
Exempelvis så vill klädmärket Filippa K förenkla så att kunden kan få hjälp att förnya garderoben med säsongens silhuetter utan att köpa helt nytt. Exempelvis erbjuder man en hyrtjänst och man säljer även second hand. Det finns också ett incitament att vårda sina kläder, så att man får bra betalt om man vill sälja dem vidare. Dessutom ”sparar” man då även in på den smutsiga produktionen bakom ett nytillverkat plagg. I dag har många märken cirkularitet på agendan. Det svenska sportmodemärket Houdini har till exempel haft ett system för att ta tillbaka utslitna produkter för återvinning sedan 2007. Även H&M vill bli helt cirkulära och förnybara. Senast 2030 vill man bland annat bara sälja produkter tillverkade av hållbara material. Göteborgsbaserade Atacac utgår från digitala plaggskisser i 3D och tillverkar inte några kläder innan de sålts. Amerikanska For Days erbjuder prenumeration på vanliga t-shirts. När tröjorna är oåterkalleligt fläckiga och svettiga skickar man tillbaka dem till For Days som återvinner dem och skickar ut nya fräscha t-shirts. Cirkeln är sluten!
”Fast fashion” kan bli hållbart
Så hur kan en hållbar modekonsumtion se ut i framtiden? Modeindustrin behöver ställa om. Tillsammans med Mistra Future Fashion och University of the Arts London undersöker Filippa K hur ”fast fashion” kan bli mer hållbart. Resultatet är dels prototypklänningar med en planerad kort livslängd, dels herr- och damrockar designade för att de ska hålla under flera generationers livstid, som kommer att säljas i butik från november. För samtliga plagg har miljöpåverkan minimerats under produktion, och det finns en plan för hur plagget ska återvinnas när det ”dör”.
Modeindustrin har fått större möjlighet att använda den senaste forskningen som stöd i designprocessen, samtidigt som forskarna får testa sina rön i verkligheten. Streamateria är en svensk digital tjänst som erbjuder komposterbara plagg med kort livslängd. Många tror att framtidens klädkonsument kommer att använda en mix av plagg med olika livslängd: som hyrkläder, eller plagg med riktigt kort livslängd. I stället för att ha en billig polyestertopp kanske man istället har något färgstarkt pappersplagg. Det handlar om att hitta nya vägar.
I årstidernas skiftningar och under den korta tid syrenerna blommar finner vi något vackert. Det tycker vi inte är slöseri med resurser, utan vi ser fram emot det. På ett liknande sätt kan vi hitta nya sätt att se på ”fast fashion”. Framtidens människor kommer inte att ha plagg med lång livslängd i garderoben utan vill kunna hitta kreativ men också hållbar variation.
Så ser framtidens garderob ut
Finns det då någon räddning för min överfulla klädkammare, så att den blir mer hållbar? Ett tips är att man väljer plagg ur en minimal garderob som består av två delar. Först en bas med noga utvalda plagg i hållbara material. Basen består av både second hand-fynd, nyinköpta plagg och också några ultramoderna plagg som utnyttjar den senaste tekniken, så att de kan ändra färg och form. Den andra delen består av plagg avsedda att bäras under kortare perioder eller vid speciella tillfällen, som bröllopskläder eller festkläder. Det kan vara hyr- eller låneplagg, eller plagg med kort livslängd som kan komposteras eller återvinnas på samma sätt som tidningar. I takt med den ökade digitaliseringen söker skogsindustrin nya användningsområden för pappersmassa. Jakten på ett mer hållbart, och billigt, alternativ till den resurskrävande bomullen och oljebaserade polyestern pågår för fullt, och fibrer av cellulosa från skogen är ett intressant alternativ. De nästan 12 000 liter vatten som krävs för att producera ett kilo bomull skulle kunna producera över 26 kilo träbaserad viskos. Den brittiska modeskaparen Stella McCartney köper till exempel råvara till sina viskoskläder från svenska skogar.
Att använda skogsindustrins överblivna resurser och tillverka tex pappersklänningar av tall är något man gör på vid projektet Smart Textiles vid Textil Högskolan i Borås. Man framställer papper som gjorts om till garn och sedan stickas till tyg. När man stickar pappersgarnet bidrar det till att man får ett fint fall i tyget. Klänningarna i papp är inte gjorda för att ha en kort livscykel utan snarare tvärtom. Textilen löses inte upp i vatten och slitstyrkan är ungefär som ett möbeltyg. Så kanske åker tröjan ut med dagstidningen i framtiden. Men även om vi i framtiden får fler möjligheter att njuta av mode är det klokt att använda både hjärtat och hjärnan i beslutsprocessen. Kläder du älskar riskerar aldrig att hänga oanvända.