Textilbranschen har idag en utmaning som både skapar frustration, där vi alla måste fundera på hur vi ska förhålla oss. Nämligen diskrepansen mellan vad vi vet att vi borde känna till och vad vi faktiskt känner till idag.
Tack vare forskningen kring hållbarhet och klimatpåverkan finns idag en djup förståelse och insikt om textilbranschens verkliga påverkan på planet, djur, växter och människor. Vi börjar också förstå mer om de komplexa samband som hänger ihop för att kunna mäta den verkliga klimatpåverkan och hållbarhetseffekten av klädproduktionen.
Ett komplext hållbarhetsnät
Att säga att det är komplext är bara början. Det är en otroligt komplex kedja, eller snarare nät av trådar som hänger ihop, där alla delar påverkar andra delar och helheten både direkt och indirekt. På frågan om vad som är det mest hållbara valet så säger en del tvärsäkert – att inte köpa något alls! Visst det stämmer till stor del, framförallt om vi tittar på utsläpp av koldioxidekvivalenter till kemikalieutsläpp och de miljöproblem som är direkt kopplade till produktion och distribution av kläder. Men, det är inte en komplett och oemotsagd sanning.
Om all nyproduktion skulle stänga ned från en dag till en annan skulle det få ofantligt stora konsekvenser ur ett socialt perspektiv för alla de miljoner människor som har sin försörjning i produktionskedjan. Allt från produktion av fibrer till butiksjobben.
För om all nyproduktion skulle stänga ned från en dag till en annan skulle det få ofantligt stora konsekvenser ur ett socialt perspektiv för alla de miljoner människor som har sin försörjning i produktionskedjan. Allt från produktion av fibrer till butiksjobben.
Second hand är viktigt men löser inte alla problem
Andra säger lika tvärsäkert att det bästa alternativet är att enbart köpa second hand. Återigen, det stämmer till stor del, framförallt om vi tittar på klimatpåverkan och hållbarhet ur det ekologiska perspektivet. Det är också helt sant att vi behöver konsumera smartare, re-cirkulera produkter och material mer, minska mängden avfall som kommer från textilier. Att helt enkelt ta hand om våra plagg och produkter på ett bättre och klokare sätt än tidigare. Detta alternativ kan också bidra till att skapa fler nya jobb inom second hand marknaden och reparationsmarknaden.
Men, även för detta alternativ så skulle det få oöverskådligt negativa effekter i hela produktionskedjan för de miljoner människor som idag jobbar i de olika leden. Vi skulle inte heller kunna ha ett 100%-igt cirkulärt system om inga nya produkter kommer in i loopen. Att intresset för second hand har vuxit så kraftigt på sistone är fantastiskt! Samtidigt ska vi hålla i minnet att det till stor del beror på att så många av oss kraftigt överkonsumerar och kan fortsätta föda second hand systemet med nya plagg, många gånger plagg med lapparna kvar eller knappt använda. Om inget nytt kommer in i systemet finns risken att kvaliteten och utbudet på second hand sjunker drastiskt.
Med andra ord så finns det inga quick fixes som snabbt kan råda bukt på problemet och resultera i att alla parter får det bra. Det är komplext.
Att intresset för second hand har vuxit så kraftigt på sistone är fantastiskt! Samtidigt ska vi hålla i minnet att det till stor del beror på att så många av oss kraftigt överkonsumerar och kan fortsätta föda second hand systemet med nya plagg, många gånger plagg med lapparna kvar eller knappt använda. Om inget nytt kommer in i systemet finns risken att kvaliteten och utbudet på second hand sjunker drastiskt.
Det beror på, vad vill du egentligen mäta?
När vi på SustainaSearch pratar med forskare inom textil och hållbarhet och ställer frågan om vad som är mer hållbart än annat så är det vanligaste svaret: ”Det beror på”. För så är det. Det beror på så många olika parametrar, det beror på vad du egentligen vill mäta och i hur många led du kan eller vill mäta.
Forskningen visar att 80% av ett plaggs klimatpåverkan sker i produktionsprocessen, spinning, vävning, färgning osv. Vi som jobbar för att ta fram ett verktyg för att konsumenten enkelt ska kunna jämföra hållbarhetspåverkan från enskilda produkter vill självklart kunna ta med alla steg i produktionsprocessen från produktion av fibrer till återvinning för att kunna göra en fullständig genomlysning av ett plaggs hållbarhet. Det är också gensvaret vi får från företagen som vi pratar med. Företagen säger själva att de vill visa upp den verkliga bilden och inte något som är för grunt eller allt för förenklat. Företagen vet ju likaväl som forskarna och vi vad som krävs för att det ska vara en fullständig sanning.
Men det är här som vi stöter på problem.
Den stora utmaningen med data
Mängden data och information som företagen kan få fram på plaggnivå är idag inte i nivå med det som forskningen säger att vi behöver veta. I dagsläget jobbar många producenter och varumärken hårt med att höja sin koll på alla steg i produktionsprocessen för att kunna ställa högre krav och bidra till att minska industrins klimatpåverkan. Många företag är medlemmar i STICA (Swedish Textile Initiative for Climate Action) där de jobbar med att sätta upp klimatmål och rapportera enligt Greenhouse Gas Protocol på alla nivåer, scope 1, scope 2 och scope 3. Detta är ett omfattande och långsiktigt arbete som kommer kräva mycket samarbete i branschen.
I förlängningen är bristen på information ett problem för konsumenterna som vill göra hållbara val, eftersom informationen som presenteras till kunden är i det närmaste obefintligt. I vissa fall kan företagen presentera sina värdekedjor, vilket är fantastiskt bra. Men likafullt är det svårt för konsumenterna som vill göra mer hållbara val att kunna navigera i informationsdjungeln och faktiskt förstå informationen som företagen visar upp.
För om vi ska vara ärliga. Vad säger det mig som konsument om företaget kan visa vilken fabrik som tillverkat deras kläder? Om jag inte också kan få en avkodning av vad det innebär i form av vilka krav som ställts på fabriken i form av vattenrening, energislag eller arbetsmiljö?
Vad innebär det egentligen att tröjan är tillverkad av BCI-bomull eller om den är Svanenmärkt? Vad betyder Oeko-tex och är det bättre eller sämre med Cotton from Africa jämfört med Fairtrade?
Lägger då också till varumärkenas egna märkningar för hållbara kollektioner, som är deras egen bedömning av vad som de räknar som hållbara val. Ja, då står den genomsnittlige konsumenten där ganska rådvill utan att veta vare sig in eller ut.
Men det är här som SustainaSearch och vår tjänst SustainaIndex kommer in.
SustainaSearch och SustainaIndex – vad kan vi erbjuda?
Vi erbjuder både bransch och konsument en extern, opartisk och vetenskapligt baserad bedömning av plagg ur ett hållbarhetsperspektiv. Alla varumärken bedöms utifrån samma förutsättningar, utifrån den data de kan tillhandahålla och stå för. Det blir en oberoende och lättförståelig avkodning av den data som idag finns tillgänglig. Enkelt för kunden. Enkelt för företagen att vara transparenta och verkligen kunna stå upp för sina produkter och sitt hållbarhetsarbete.
Ingen är perfekt idag. Inte SustainaIndex. Inte företagen. Inte du och jag som konsument.
Ingen kommer att vara perfekt imorgon heller.
Men vi kan jobba tillsammans för att förbättra hållbarhetsarbetet och förenkla för konsumenten att kunna göra bättre val.
För att citera en av våra favoritforskare, från Smart Textiles:
“Better to be approximately right, than absolutely wrong”
På vägen mot perfektion blir vi alla lite bättre.