Flera av Sveriges ledande företag inom fritidskläder och mode, tar nu nästa steg i att gemensamt öka användandet av svensk ull i det som kallas The Swedish wool initiative.
Det är företagen Filippa K och RÖJK Superwear som tillsammans med PEAK Performance, Houdini Sportswear, Gudrun Sjödén, Åhlens, Asket, Acne, Toteme, Fjällräven, Tiger of Sweden och Sandqvist som gemensamt diskuterar möjligheten att köpa in 2,5 ton svensk ull för att utveckla kollektioner i materialet.
När svenska lamm och får klipps kastas den mesta ullen bort. Samtidigt importeras det ull för miljontals kronor till Sverige. Fårbönderna efterlyser nu en utökad tillverkningsindustri, för idag är ullen en förlustaffär för många, och dessutom är det ett enormt resursslöseri.
Den svenska ullen säljs en aning dyrare än de utländska konkurrenternas. Trots detta går många fårbönder back när de säljer sin ull eftersom de får mindre betalt än vad det kostar att klippa fåren och hantera ullen.
Sveriges vanligaste fårras är Gotlandsfåret. Rasen har en eftertraktad lång, grå, glansig och lockig ull. Trots dessa värdefulla egenskaper blir gotlandsullen ett problem eftersom endast ett fåtal maskiner klarar att hantera de långa och tunga fibrerna. Om man kunde ta tillvara mer av denna ull skulle det betyda stora summor i förädlingsvärde som fårbönder med Gotlandsfår kunde få ta del av varje år.
Så vad kan man göra?
Även köttraskorsningarna står för en stor del av Sveriges ullproduktion och där är flera projekt på gång bland annat med The Swedish Wool Initative.
Den stora knäckfrågan är förädlingen där tyvärr en stor del av den industri och maskinpark som en gång fanns i Sverige, har sålts ut till andra delar av världen. Det finns idag en stor efterfrågan på svensk ull men den befintliga förädlingsindustrin är så småskalig att den har svårt att få fram de volymer som till exempel klädindustrin efterfrågar. Det tar tid att bygga upp denna industri igen men mycket är på gång och framtiden ser hoppfull ut.
Förutom ull i kläder håller flera nya spännande ullprodukter på att tas fram där man vill ta till vara och framhäva ullens unika egenskaper. Marktäckningsduk, knäskydd, stoppningsmaterial i filtar och kuddar, ligg- och sittunderlag, ja det finns en mängd nya ullprodukter som vi hoppas att få se mer av under de kommande åren.
I projektet The Swedish Wool initiative har man kartlagt svensk ull och vad som skulle krävas för att mer av den svenska ullen kommer till användning. Kartläggningen har legat till grund för det vidare initiativ som nu tas av företagen.
Många förknippar svensk ull med handarbete och hantverk men i och med initiativet kan man visa att svensk ull har ett bredare användningsområde. De här företagen kan ta den svenska ullen ända in i modehusens finrum.
Som konsument kan man naturligtvis dra sitt strå till stacken genom att, precis som för det svenska köttet och maten, fråga efter svensk ull och svenska ullprodukter i klädbutikerna eller på nätet.
Fakta:
I Sverige finns cirka 600.000 får och lamm
Under 2017 producerades 1.200 ton råull. Av den ull som togs tillvara exporterades mer än halva mängden.
Under 2017 importerades 219 ton tvättad råull till ett värde av 10,3 miljoner. Största delen av ullen kom från Nya Zeeland.
Under samma år importerades också 1.240 ton kardad ull och garn till ett värde av 248 miljoner kronor. Ullen kommer bland annat från Norge, Tyskland, Turkiet och Peru.
I Sverige finns bara ett större ulltvätteri; Ullkontoret på Gotland.
Att tvätta ull kostar runt 45 kronor per kilo i Sverige. I Belgien kostar det cirka 10 kronor per kilo, inklusive transport.